Ekkodalen (Ekodalen)

Ekkodalen, Ekodalen, är den mest dramatiska delen av Danmarks längsta sprickdal, som skär genom den stora skogen Almindingen mitt på Bornholm. På en sträcka av ungefär en kilometer löper stigen mellan lodräta granitväggar som reser sig upp till 20 meter över dalbotten och på sina ställen står knappt 70 meter från varandra. Klappa händerna eller ropa mot klipporna, så återvänder din röst ett ögonblick senare — det eko som gett dalen dess namn och glatt besökare i långt över tvåhundra år.

Hela spricksystemet sträcker sig omkring 12 kilometer, från våtmarken Vallensgård Mose genom Almindingen och vidare genom Flæskedal, Kløvedal och Kelseådal till Saltuna på öns nordöstra kust, men själva Ekkodalen är den berömda kärnan nära Ekkodalshuset. Dalen bildades längs en gammal förkastning i Bornholms hårda urberg, och de branta sluttningarna på västsidan kallas Styrtebakkerne.

Platsen hette inte alltid Ekkodalen. Ursprungligen hette den Kodalen efter en kunglig förordning från 1658 som gav traktens bönder fri betesrätt här; det mer poetiska namnet dök upp omkring 1746. Dalens nuvarande karaktär beror till stor del på Hans Rømer, Bornholms förste kunglige skogvaktare från 1800 till 1836, som 1809 hägnade in området med en stenmur och planterade skogen som blev Almindingen — i dag Danmarks tredje största skog.

En detalj belönar den nyfikne. Det finaste ekot hörs inte var som helst utan vid Hans Christian Ørsteds källa, en gammal helig brunn som länge ansågs ha läkande kraft, omkring tjugo meter längs stigen mitt emot Ekkodalshuset. Källan påminner om fysikern Ørsted, som kartlade Bornholms geologi 1819 och blev nära vän med skogvaktaren Rømer. Runt om i dalen finns tysta minnesmärken — över välgöraren Marie Kofoed, över Rømer själv och över en ung scout, Johannes V. Andersen, som störtade i döden från klipporna 1947, en allvarlig påminnelse om att hålla sig till de markerade stigarna.

Ett besök är ett sant nöje. Välskötta stigar och trätrappor leder ner i dalen och upp till utsiktsplatser på kanten, förbi ormbunkar, mossbeklädda stenblock och höga gamla träd. Ekkodalshuset vid ingången erbjuder förfriskningar, information och en naturlig utgångspunkt, och stignätet ansluter till längre rutter genom Almindingen, bland annat vandringen upp till utsiktstornet Rytterknægten. Själva dalbotten är någorlunda jämn, men trapporna och den ojämna, ibland leriga marken gör full tillgänglighet med rullstol svår; utsiktsplatserna ovanför nås via trappor.

Vår och försommar är magiska, när bokarna slår ut och vitsippor täcker skogsbotten, medan hösten bringar gyllene färger och den djupa stillhet som får ekot att bära bäst. Sommaren är livligast, och dalen kan vara full av familjer som prövar sina rop mot klippan.

Det är lätt att ta sig dit. Ekkodalen ligger mitt på Bornholm, ungefär en kvarts bilfärd från Rønne och nära Aakirkeby, med parkering vid Ekkodalshuset. På sommaren tar öns bussnät och de många markerade cykelrutterna genom Almindingen dig nästan ända fram till dalens kant, ett fint stopp under en längre dag i Bornholms gröna inre.